De mest intressanta traditionerna

Den antika östersjökulturen, blandad med kristet inflytande, gav Litauen en unik kombination av traditioner. Målade ägg, torkade örter och masker spelar fortfarande en viktig roll under traditionella helgdagar.

Idag får denna unika, månghundraåriga kombination nya moderna inslag men fortsätter att behålla viktiga element av nationell karaktär.

Natten då djuren pratar 

Litauer har sitt eget speciella sätt att fira kvällen före jul, som kallas Kūčios. Medan Litauerna tillsammans med resten av den kristna världen väntar på Jesusbarnets födelse, förblir denna natt också kopplad till gamla jordbrukstraditioner och vintersolståndet.

På Kūčios är det viktigt att komma ihåg familjemedlemmar som har gått bort. En fylld tallrik ställs fram på bordet och lämnas över natten åt deras andar.

Litauer trodde förr att djuren kunde tala på julafton, så de brukade ge dem lite mat från festbordet.

Än i dag är det brukligt att, före Kūčios, betala sina skulder och gottgöra alla som man har varit osams med.

Jaga bort vintern med pannkakor

-Vinter, vinter, spring iväg!

I hundratals år har vintern jagats bort, vanligtvis i februari. Užgavėnės, tisdagen före askonsdag, är en gammal högtid som firar den sista dagen man får äta kött före påsk. Under äldre tider i Litauen var det en fest tillägnad fertilitet, mättnad och överflöd.

Dessa gamla traditioner har överlevt till vår tid. På Užgavėnės kan man se grupper av människor utklädda i masker och kostymer marschera på gatorna. Man äter också massor av mat den dagen, särskilt pannkakor, eftersom man tror att man annars kommer att gå hungrig resten av året.

Rumšiškės är ett utmärkt ställe att fira Užgavėnės på.

Hälsa våren välkommen med eterneller

I 400 år har våren i Vilnius börjat den första helgen i mars, då fylls gatorna och torgen i Gamla stan med hantverkare, keramik, träsniderier, korgar, korv och bröd. Och viktigast av allt, människor som säljer "verba", de vackra avlånga buketterna av torkade blommor och växter som litauerna bär på palmsöndagen.

Den spektakulära och tre dagar långa utomhusmässan "Kaziukas" i Vilnius är relaterad till firandet av Sankt Casimir, 4 mars, och har spridit sig till många av landets städer. Folk köper och säljer inte bara hantverk och mat på Kaziukas det finns även gott om musik, sång och dans.

I hundratals år har mässan varit känd för Vilniusregionens spektakulära verba, som är bundna av eterneller och gräs som fortfarande luktar sommar.

Påskägget - en symbol för livet 

Påsken i Litauen kombinerar kristna traditioner kring uppståndelsen med forntida, arkaiska ritualer relaterade till landets återfödelse, nytt liv och förberedelser inför framtida arbete.

Det viktigaste för att få en litauisk påsk är en korg med färgglada ägg. Dom dekoreras med vax och naturliga färger från lökskal, rödbetor och gurkmeja samt avtryck av blad och blommor.

Förr sågs ägg som kraftfulla symboler för liv, fertilitet och kosmos. 

Eld och ormbunkar på årets kortaste natt

Litauerna har många namn för firandet som äger rum på årets kortaste natt, Joninės, Rasos, Kupolė. På denna speciella natt tänder litauerna över hela landet bål för att jaga bort häxor och onda andar. Man söker i de täta skogarna efter magiska ormbunkar som sägs avslöja alla världens mysterier för dem som har tur att hitta dem.

Den här magiska natten binder unga kvinnor kransar av gräs och blommor och låter dem flyta medströms i vattendragen. Man sjunger och hoppar över eldar och firandet varar natten igenom, fram till morgonen.

Joninės festligheter kan bevittnas i alla delar av landet, men är mest spektakulära och autentiska på den arkeologiska platsen Kernavė nära Vilnius.

Källor

Litauen | Traditioner